Under 1980-talet och början av 1990-talet gjorde jag ett drygt sjuttiotal uppdrag för tidningen Uppsala-Demo- kraten. Jag fotograferade med Nikon FE och Nikon F3, två kameror jag trivdes bra med och som var otroligt pålitliga. I kameraväskan fanns dessutom ett flertal objektiv, en stor Metz-blixt, mängder av Tri-X-filmer samt ett flertal batterier. Bara till en kameramotor behövdes åtta sådana. Väskan var tung att bära på, den slet på rygg och axlar.Uppdragen var alltid att skildra människor, såväl på arbetsplatser som i folkparker och på andra offentliga platser. Jag hade stor frihet att fotografera på mitt eget sätt och att närma mig människor efter egen förmåga. Det var sällan några var negativa till att bli fotograferade. När uppdragen skulle publiceras hade jag ett rikt material att utgå ifrån, och idag, nästan fyrtio år senare, ligger det till grund för denna bok. Många av bilderna har aldrig tidigare visats.Ett fotografi är knutet till en bestämd tid och verklighetsamtidigt som det är tidlöst och kan ses om och om igen,när som helst. Som betraktare fyller vi bilden med innehåll, känslor och betydelser, såsom jag fyller bilderna i min fotobokssamling. Med hjälp av det skrivna ordet kan man sedan förankra det avfotograferade i tid och miljö och fördjupa dess sammanhang. Det har Maths Isacson, professor emeritus i ekonomisk historia, och Bo Larsson, förutvarande antikvarie på Upplandsmuseet, numera på Stadsmuseet i Stockholm, gjort. Jag tror att deras ord och mina bilder tillsammans kan öka förståelsen för människors liv och vardag i ett Uppsala som visserligen ligger nära i tiden, men som ändå är förgånget.
