Bulgakov målar en fresk av en stad under belägring. Det ukrainska dilemmat, att landet har Ryssland djupt i sitt DNA, tycks lika svårlösligt i dag som för hundra år sedan. Bokens många personporträtt är helt i klass med en annan debutroman som skrevs något decennium tidigare, Thomas Manns Buddenbrooks. | PHILIP TEIR, DN Inbördeskrigets kaos i Kiev 1918, då inte mindre än sex arméer stred mot varandra samtidigt, skildras från en självbiografisk utgångspunkt i den legendariske ryske författaren Michail Bulgakovs första roman. Den ukrainska nationalistarmén håller på att inta staden. Händelserna följs med spänd väntan hemma hos den ryska borgerliga familjen Turbin. Den detaljerade vittnesskildringen, den skärpta sinnesnärvaron mitt i allt när en värld slås sönder, den skarpa satiren, men också de kärleksfulla personporträtten, har gjort Det vita gardet [1925] till en av de mest omtalade ryska 1900-talsromanerna. I översättning och med ett nyskrivet förord av Lars Erik Blomqvist. MICHAIL BULGAKOV [1891-1940] är en rysk författare, född i den ukrainska staden Kiev. Hans första roman Det vita gardet, en skildring av ett skede i den ryska revolutionens efterspel, sattes även upp som drama och gick för fulla hus i Moskva i flera år, trots den sovjetiska regimens fördömande. Bulgakovs mest berömda roman är den postumt utgivna Mästaren & Margarita. Bulgakov är en av de största moderna ryska författarna, kanske den största. | THE INDEPENDENT Michail Bulgakov är den mest älskade och möjligen även den största ryskspråkiga författaren från Sovjettiden. | DONALD RAYFIELD
