Erik Johansson vårdar drömmen om en djupare mening i arbetslivet. När han debuterade med Fabriksmänniskan på sjuttiotalet blev det en succé. Snart skrev han en uppföljare, Bakom fabriksmurarna, och dessa två böcker ges för första gången ut tillsammans i en volym.
Statarpojken Erik Johansson låter ett skimmer och en glöd falla in genom fabriksfönstret. Samtidigt möter läsaren ett tempoarbete som för med sig utbrändhet och mobbning. På Folkteatern i Göteborg tog regissören Lennart Hjulström hand om fabriksberättelserna och skapade teatersagan Tok Alfred. Också den blev en succé, med spel på Dramaten och under teaterfestivalen i Sofia.
Pjäsen Tok Alfred har en särskild avdelning i denna bok. Lennart Hjulström, regissör på Folkteatern, minns här i boken hur huvudpersonen värktes fram och till sist: Där är Tok Alfred! Med grå lagerrock, basker, välansad mustasch och hornbågade glasögon. I den masken ryms hela skalan från svartaste sorg till jublande glädje och galnaste gags. En Groucho Marx, en Chaplin från Folke Fridells vresiga enbusk-backar och Fridegårds blommande ängar. En fantastisk karaktär. Han ser ut som Erik Johansson!
Göran Greider berättar i det nyskrivna förordet att: själv läste jag inte Fabriksmänniskan förrän vid mitten av nittiotalet, men den drabbade mig då med stor häftighet och på många olika sätt.
Recensioner: Recensenten Torgny Lindgren skrev i Sydsvenska Dagbladet: Hans författarskap ter sig redan nu som ett av de originellaste och intressantaste i modern svensk arbetardiktning.
Det är en märklig debutbok, tyckte Sven Lindqvist i Dagens Nyheter.
Han har på några få år skapat sig en position som en av våra dagars stora proletärförfattare. Crispin Ahlström i Göteborgs-Posten
Mer utmanande än Erik Johansson skriver idag ingen svensk författare om arbetets söner och om det människovärde de har att fodra. Tomas Forser i Aftonbladet
(Johansson) för tankarna till utländska mästare eller varför inte till vår egen Jan Fridegård naturligtvis med egen särprägel. Vilket fint nytillskott arbetarlitteraturen har fått. Jan Fogelbäck i LO-tidningen
Läs den här boken. Den är svår, vacker, otäck, förfärlig och förhoppningsvis mycket farlig. Bernt Rosengren i Aftonbladet
En högt begåvad berättare som tycks född med distans till sig själv och sina uttrycksmedel. Karl Erik Lagerlöf i Dagens Nyheter
