Hilda Sachs (1857-1935), pionjär i kvinnorörelsen, levde ett spännande och omväxlande liv som utrikeskorrespondent i Paris och Rom, frilansjournalist, författare, översättare och feminist. I början av 1880-talet engagerade hon sig i Federationens kamp mot den reglementerade prostitutionen, men tvingades avgå ur föreningens styrelse på grund av sin radikala inställning till fri kärlek. Denna tillämpade hon senare i sitt eget liv. Efter att tidigt ha blivit änka inledde hon ett långvarigt förhållande med Hinke Bergegren socialistagitator och skandalomsusad sexualupplysare, som dessutom var gift.
När Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) bildades 1902, hörde Hilda Sachs till dem som var med från början. Hon ingick i FKPR:s styrelse 1912-1921. När kvinnorna fått rösträtt ombildades föreningen till Svenska kvinnors medborgarförbund, fortfarande med Hilda Sachs i styrelsen. Under fem decennier var hon aktiv som skribent och förkämpe för kvinnors rättigheter. Hon var orädd och ibland obekväm, men hon stod hellre ensam än böjde sig för en kompromiss.
