Jag heter Lena Lugga Tantalama, sa den fyraåriga flickan när man frågade vad hon hette. Det var förstås inte sant, men hon tyckte det lät roligare än att bara heta Lena.
Lena var ett ovanligt barn redan från födseln. Hon såg ut som en rufsig trollunge, var alltid glad och sjöng hela tiden, men var också nyfiken och lite busig. Lena letade hela tiden efter roliga saker att göra, för hemma var det inte så kul med en sjuk och ofta arg mamma.
Boken om Lena berättar bland annat om när hon drev iväg på ett isflak, gömde ett par skor i kylskåpet och busade i skolan.
Heléne Okomdal Holmgren har skrivit om sin egen uppväxt. Konstnären Christine Göhlner-Gunnarsson har illustrerat alla tokigheter i boken.
