Med sitt särpräglade utseende och barska framtoning och en röst som gick utöver det mesta blev hon film- och teatersveriges mest älskade krutkäring. Julia Cæsar (1885 1971) var med i fler svenska långfilmer än någon annan svensk aktris. Men störst var hon på Stockholms friluftsteatrar och revyscener, där hon var publikfavorit i över fyrtio år. Som 83-åring krönte hon sin långa karriär med en svensktoppsplacering 1968, där hon vrålade refrängen Jonaajted stejts ov Ameerka så taket lyfte i radiostudion.
Julia Cæsar var hennes riktiga namn, och hon växte upp under fattiga förhållanden i Stockholm. I tonåren bodde hon på skyddshem, men hon tog sig snart till teatern som var hennes stora dröm. I unga år träffade hon operettsångerskan Frida Falk, som blev hennes livspartner i många år. Boken ger bilden av en kvinna med stark vilja och stort publiktycke. Den berättar också om teatrarna där Julia spelade, och om den folkliga filmgenre hon oftast syns i: filmlustspel, lättsamma komedier, farser och filmerna om seriefigurer som Åsa-Nisse, 91:an Karlsson och Kronblom. Lika älskade av publiken som hatade av kritikerna.
Anna-Maria Blomgren är fil. dr. i statsvetenskap och arbetar som utredare. Hon har gett ut romanen Alla är svin och skrivit böcker om nyliberal politisk filosofi, teaterpolitik och politik mot rasistiskt våld. Roger Blomgren är professor i biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot kulturpolitik. Han har bland annat skrivit böcker och artiklar om svensk filmpolitik, teaterpolitik och svensk kulturpolitisk debatt.
