Hennes mamma hade skrämt och fascinerat deras mor- och farföräldrar i barndomen, då hon kom skridande, alltid tyst, men med ett gåtfullt leende på läpparna. Och alltid mest i kvällsmörkret, i sina dessutom svarta kläder.Hon kallades Kattmamman fastän hon troligen aldrig hade någon katt.Nu syns det plötsligt ljus i hennes gamla stuga, och ryktet säger att det är hennes dotter Maggie som kommit tillbaka. En sista gång.De båda oskiljaktiga barndomskompisarna Sebbe och Ville kommer av en tillfällighet i hennes väg, och en djup vänskap uppstår mellan generationerna.Men är det sant att hon verkligen var Sveriges första, kvinnliga agent - eller är det som deras morföräldrar säger; att hon hela sitt vuxna liv jobbar med att bereda fisk i norra Norge? Efter 45 år som journalist bestämde sig Björn Mogreen för att inte göra som så många andra gamla kollegor som pensionär; att skriva en bok. Men omständigheter och abstinens ledde till att han nu kommit överens med sig själv att släppa sex böcker i stället. Tre barnböcker, en ungdomsroman, en “psykologisk thriller”, och som avslutning, förhoppningsvis nästa år, en novellsamling, ävenden för vuxna.
