Markurells i Wadköping utkom 1919 och blev Hjalmar Bergmans (1883 - 1931) stora genombrott. Wadköping är en fiktiv stad, och ett Sverige i miniatyr. Året är 1913 och upptakten till första världskriget mullrar från Europa. Sekelskiftets globala industrikris har slagit ut metallverket i Wadköping och Harald Hilding Markurell, uppåtsträvande krögare och symbolen för den tidens framväxande kapitalism, som saknar fina anor men som har finansiella muskler, hör till dem som lyckats kapitalisera på katastrofen. Klassrivalerna i släkten de Lorche håller däremot på att gå under i sin aristokratiska passivitet. Romanen utspelar sig under en dag, den 6 juni, dagen då studentexamen går av stapeln. Markurell oroar sig över att sonen Johan inte ska bli godkänd i sin examen och planerar därför att muta skolans ledning med en middag och ett generöst stipendium till minne av sonens examen. Parallellt med detta skildras Markurells affärsmässiga och privata relationer till den konkursmässige häradshövdingen Carl-Magnus de Lorche och dennes vackra hustru Elsa. Under dagen får dock Markurell reda på en hemlighet som skakar om honom rejält sonen Johan är inte hans egen son utan Carl-Magnus de Lorches. Hjalmar Bergmans klassiska roman skildrar en avgörande brytningstid i Sverige, och i hans Wadköping tvingas borgerskapet att genomskåda sin egen idyll. Boken är på många sätt brinnande aktuell idag. I vårt segregerade samhälle har allt fler - likt paret Markurell - inget namn, inget socialt nätverk att erbjuda sina barn. Många från arbetarklassbakgrund och den som växer upp med föräldrar från andra länder känner säkert igen sig i Markurells envisa kamp att istället försöka skapa en ekonomisk plattform åt sina barn, för att de ska få en bättre framtid.
