Under en tropisk natt, när allt kan hända, går Tristan och Valeria på djupet med campingturen då Tristans föräldrar skulle visa honom blodmånen -- natten när allt började. Men minnet är bedrägligt och berättelsen lika full av olodade skikt som djuphavet. I skymningszonen, dit ljuset ännu når och studsar mot märkliga varelsers självlysande kroppar, uppstår nya sanningsanspråk och förvridna verkligheter. Hur går trauman i arv? Var går gränsen för ett liv utan tillgång till ljus?
Skymningszoner är en raffinerad roman som skapar sig själv på gränsen mellan självrannsakan och självbedrägeri.
Aleksander Motturi (f 1970) och Andrzej Tichý (f 1978) är båda flerfaldigt prisbelönta författare med verk i många olika genrer bakom sig. Skymningszoner är deras första gemensamma roman.
»Skymningszoners språk [är] återhållet, spänt, stramt poetiskt. Fjädrar fångas av vinden, tjärnar blänker till, dialogen vibrerar. I mötet mellan Motturi och Tichý uppstår en stillhet, ett glapp, en egen bioluminescens. Det är ett språk som skiner upp, som förmörkar, otryggt och precist i sin hantering av kontraster...« Judith Kiros, Dagens Nyheter.
»Inte många svenska romaner går in för att vara intellektuellt utmanande. Skymningszoner är ett undantag, omläsning, som pockar på analys och tolkning. Boken har många bottnar jag når inte alla, men förbereder mig redan för nästa nedstigning.« Martina Lowden, P1 Kulturnytt.
»Det är snyggt gjort, och projektet i sig reser intressanta frågor om skrivande och författarskap; denna roman med två författare kan ses som ett utbrytningsförsök i en tid besatt av autofiktion och författaren bakom verket.« Therese Eriksson, Svenska Dagbladet.
»... en reflekterande, allegoriskt färgad och metalitterär väv som Tichý och Motturi sveper om existensen, sanningssökandet och skrivandet, liksom frågorna om vad som formar livet och identiteten, lycka och olycka«. Cecilia Djurberg, Aftonbladet.
