Arbetarkamp och krigshot. Världsläget skakar. Nära epicentrum ligger Iran, en jättenation med 70 miljoner invånare som möter oss som ett mörker av slöjtvång, galna mullor och underjordiska atombomber. Men vad händer där inne? En arbetarrörelse vaknar till liv. Trots strejkförbud och straff för facklig organisering har iranska arbetare börjat samlas - till vandringar i bergen, till gemensamma kassor, till kommittéer på fabriksgolven. De demonstrerar, strejkar och ockuperar sina arbetsplatser. De utmanar prästdiktaturen inifrån. Samtidigt är Iran hårt ansatt av USA och Israel, som hotar med krig om inte kärnkraftsprogrammet läggs ner. Men bakom hotet döljer sig andra faktorer: oljans pris, dollarns välde och kontrollen över Mellanöstern. Följ med in i ett land som skakar av möjliga framtider. I reportage och analyser skildras de vanliga människornas Iran, från dammiga tegelbruk och hemliga möten i vardagsrum till skräcken för att bomberna snart ska falla. För Sprängkraft i Iran belönades författarna med 2005 års Vilhelm Moberg-stipendium. Motiveringen löd: ?Det iranska prästerskapets styre i Iran har alltjämt sedan revolutionen 1979 utövat våldsam repression mot arbetarklassens självständiga organisering i råd och fackföreningar. Inte desto mindre har ? särskilt på senare år ? viktiga steg tagits mot återskapandet av en självständig, socialistisk fackföreningsrörelse med potential att störta diktaturen. Trots omvärldens stora intresse för de oppositionella krafterna i Iran har i stort sett allt medialt fokus lagts på medelklassens demokratirörelser. 2004 gjorde Shora Esmailian och Andreas Malm en reportageresa till Iran, vilket resulterade i en bilaga i tidningen (se Arbetaren 51?52/2004) och så småningom, i kombination med ytterligare studier i Irans historia och samtid, i en svensk bok (Sprängkraft i Iran) samt en engelsk bok (Iran on the Brink). I deras skrifter om Iran friläggs på ett helt unikt sätt den okända historien om landets underjordiska arbetarrörelses kamp, såväl mot hänsynslösa arbetsgivare som för demokratiska rättigheter. Denna bedrift borde, om rättvisa funnes, leda till att omvärldens syn på den iranska oppositionen revideras kraftigt. Om inte annat gör det Esmailian och Malm till värdiga mottagare av 2005 års Vilhelms Moberg-stipendium.?
