I “Stryk inte mina trosor!” berättar Birgit Holmgren om sitt liv och om svårigheterna att hitta en egen identitet. Hur gärna hon i sin barndom ville vara pojke, slippa fina examensklänningar och rosett i håret, slippa kläs ut. Hon skriver också om tystnaden, den förödande tystnaden i sin familj. Läsaren får följa Birgit långt upp i vuxen ålder, då hon till sist accepterar den hon är och finner sin plats i livet. Boken utges i samarbete med föreningen Liv i Sverige. “Jag berättade för mamma om fröken och förstod att det var många föräldrar som hade klagat på den märkliga kvinnan, som for omkring på en silverfärgad herrcykel och var klädd som en karl. Men jag - jag var nöjd. Min fröken hade blivit min idol, som jag så gärna ville efterlikna. När jag blir stor ska jag bli som hon. Cykla på en silverfärgad herrcykel och aldrig, aldrig någonsin ha kjol eller klänning. Och absolut inte silkesstrumpor. Så tänkte jag ofta när jag satt i min bänk och slängde beundrande blickar mot min vackra, manhaftiga fröken.”
