Det var något speciellt med den gamla, knotiga vandringsstaven. Ramona kunde inte slita blicken från den. När hon böjde sig fram för att studera den närmare såg hon att den var full med siffror och tecken. Hon sträckte ut handen mot staven. Då hände något förunderligt, den översta raden började glöda med eldskrift. Lågor dansade mot henne och växte. Hon grep hårdare tag om Theos hand, sedan fattade hon tag om staven, rakt över eldskriften. Ett eldklot omslöt dem i nästa ögonblick. I samma stund hörde hon en man ropa: “STOPP! Den är min!” Sedan försvann rösten och omgivningen, en ny tidsresa hade börjat. Följ med på ett äventyr genom Uddevallas historia…
