Katta sjunker allt djupare i sitt missbruk. Till sist är hon beredd att offra allt för en sil eller en fylla. Till och med dottern Maria. Den röra som hon lever i är inte bra för ett barn, det inser hon själv, och Maria placeras i fosterhem. Kattas misär djupnar ytterligare då förhållandet med Larry återupptas. Han har skilt sig och passionen mellan dem är förförisk, men deras gemensamma drogberoende gör relationen destruktiv. Och våldsam. Katta väljer gång på gång drogerna och Larry framför Maria. Men till sist kommer vändpunkten då hon lyckas bryta de destruktiva mönstren och ta kommandot över sitt liv. Och med det följer modet att bestämma sig för att ta ansvar för att vara mamma till Maria. Men hur ska hon kunna berätta? Och hur ska Maria kunna förlåta? Och framför allt hur ska man som mamma kunna förlåta sig själv? Du sjöng mig hem ger hopp, den visar att det går att göra upp med sitt förflutna och komma fram till ett värdigt liv.
