Priset kommer från butiken och kan ändras. Kontrollera pris, storlek och leverans hos butiken innan du beställer.
Vinnare av Augustpriset 2013 i kategorin Årets svenska skönlitterära bok!
Ester Nilsson är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig relation. En dag får hon en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. Från och med nu ska hela hennes tillvaro hänga samman med denna till sin avsikt helt oskyldiga begäran.
I publiken sitter konstnären själv, hänförd, och de två möts för första gången efter föreläsningen. Ett slags kärlekshistoria inleds mellan Ester Nilsson och Hugo Rask, banal i sin enkla grymhet, storslagen i sin fullständiga hängivenhet.
Egenmäktigt förfarande är en berättelse om hur mycket vi är beredda att bedra oss själva i vår önskan att bli älskade, men också om hur svårt det är att inte utnyttja människors svaghet, och hur brutalt resultatet blir. Lena Andersson skildrar här hur det känns att utsättas för den stormande passionen utan att fullt ut kunna gå upp i den. Det är en detaljstudie i makt och besatthet, rolig och smärtsam om vartannat.
Stilen är tidlös, exakt och lätt - korsar Söderbergs molande kärlekssorg med Gun-Britt Sundströms klara ironi - och just denna koncentration gör boken till en av de tyngre i höst. Jag läste den i ett svep, så förtjust som man bara kan bli när en roman hittar helt rätt. Det är grymt men också grymt roligt, en glasklar redogörelse för hoppets lust och själens obotliga ensamhet som Lena Andersson funnit en perfekt form för Egenmäktigt förfarande [kommer] med all säkerhet och med all rätt att innebära Lena Anderssons verkliga genombrott också som romanförfattare.
Daniel Sandström, Svenska Dagbladet
Jag tror inte jag har gjort så många förstreckningar i marginalen av en bok sedan jag läste Stendhals Om kärleken.
Nils Schwartz, Dagens Nyheter
Drabbad har jag nu blivit av Lena Andersson. Det är den som Lena Andersson analyserar med kirurgisk precision men märk väl inte med hjärtlöshet utan snarare med sorgsen ironi. Hon tolkar hans mest triviala repliker till det bästa, och lika bra som Andersson är på att formulera aforismer som man vill stryka under och citera är hon på att skapa triviala replikväxlingar som signalerar absolut kontaktlöshet … Blir Ester patetisk? Nej, det förunderliga är att Andersson in i vad som borde vara den yttersta förnedringen låter henne behålla en värdighet, en värdighet som har att göra med att hon faktiskt är alldeles renhjärtad i sin tro på kärleken.
Merete Mazzarella, Sydsvenskan
Det resonemang som förs är så intressant, Anderssons hantering av problematiken bitvis så briljant, att jag utan svårighet accepterar hennes premisser. Hon närmar sig i denna bok eviga frågor om kärlek och frihet med en språklig lätthet, en glimt av humor och distans mitt i svärtan, som ger framställningen en oerhörd lyster.
Jens Liljestrand, Expressen
Anderssons roman är utmärkt. Ja, rent av älskvärd.
John Sjögren, Upsala Nya Tidning
Det har
