För första gången utkommer på svenska klassikern Krig och fred i oavkortad version, sådan Tolstoj lät publicera den 1869. Den nya översättningen är gjord av Barbara Lönnqvist som hyllats för sina översättningar av Anna Achmatova och Fjodor Dostojevskij. Om bakgrunden till romanen skriver hon i sitt efterord: Vad är krig? Frågan sysselsätter starkt Tolstoj efter hans tid i den ryska armén på 1850-talet. Erfarenheten av Rysslands erövring av Kaukasus och upplevelsen av bergsbornas partisankrig mot erövrarna lämnar aldrig Tolstoj och långt senare kommer han att skildra den i berättelsen Hadji-Murat. 1854 ber han om förflyttning till Krim och upplever det meningslösa ställningskriget mellan främmande arméer där soldaterna dör och lemlästas inte bara i strid utan också av bristande vård på usla fältsjukhus där farsoter härjar. Tolstoj blir krigskorrespondent och skildrar krigets verklighet i sina Sevastopolberättelser som utkommer parallellt med kriget. Utan dessa krigserfarenheter hade Tolstoj knappast kunnat skildra kriget så övertygande som han gör i Krig och fred. […]Tolstoj är alltid starkt engagerad ‘i tiden’. Jag kan inte tiga heter en stridsskrift mot dödsstraffet författad 1908. Orden kunde stå som rubrik för hela hans författarskap. Också verket Krig och fred kom till som en reaktion på tidens upphöjelse av kriget 1812 som något stort och ärofullt. I verket riktar Tolstoj kritik mot historikerna och deras anspråk på att ägna sig åt vetenskap. Det är dessa satiriska stycken som lämnats bort i tidigare översättningar, trots att de spelar en väsentlig roll i romanbygget. Krig och fred är en historisk roman som både till form och innehåll är unik och mer aktuell än någonsin
